UPPGIFTSKORT

HÄLSOKOMPETENS 4/6

Här nedan hittar du uppgifter som handlar om hur du kan upprätthålla din hälsa. Du kommer att få fundera över näring, sömn, psykisk hälsa, rusmedel, sexuell hälsa, trafikbeteende, människorelationer och alla de beslut som du dagligen fattar och som påverkar din hälsa.

Tanken är att du skall fundera över dval och levnadsvanor som påverkar ditt välmående och kanske också göra dig själv en stor tjänst: besluta dig för att sköta om din egen hälsa.

Välmående handlar om många små beslut som tillsammans har en väldigt positiv inverkan på ditt liv.

Psykisk hälsa

Besvikelser

Besvikelser och motgångar hör livet till. Man hittar kanske inte sitt drömjobb genast efter att man har blivit utexaminerad, utan ibland måste man först skaffa sig mångsidig erfarenhet, och en del av de här erfarenheterna kan vara mindre trevliga. Det lönar sig ändå att inte ge upp när man stöter på motgångar, istället kan man lära sig av dem. De kan också leda till trevliga överraskningar som man aldrig skulle ha stött på om man hade tagit en annan väg.   

Fundera över hur du förhåller dig till motgångar. Man behöver inte ta entusiastiskt emot dem, utan man får bli besviken. Man kan faktiskt inte undvika att bli besviken på saker. Men däremot kan man med sitt eget förhållningssätt kraftigt påverka hur man sedan efteråt kommer upp på fötter igen. Och som tur var kan man inte förutse precis allting i livet.  

Uppgift: Gör tillsammans med en kompis en gallup bland dina vänner. Gallupen skall handla om besvikelser som har att göra med skolan eller jobbet (du kan också intervjua lärare). Skriv först ned svaren på ett papper och fyll sedan i den bifogade blanketten. 

 

Fill out my online form.

Faktorer som skyddar den psykiska hälsan

När du sköter om dig och gör sådana saker som du gillar samlar du på dig resurser som stöder din psykiska hälsa. Man kan förbättra sin psykiska hälsa genom att stärka de här skyddsfaktorerna. Skyddsfaktorer är till exempel  

  • Motion 
  • Goda kamratrelationer 
  • Familj och vänner 
  • Roliga fritidsintressen 
  • Skolgång och studier 
  • Att gilla sig själv 
  • Att tala om saker 
  • Att känna igen och uttrycka sina egna känslor  
  • Förmåga att lösa problem och svåra saker  
  • Mod och förmåga att söka hjälp när man behöver det 
  • En trygg uppväxtmiljö 

Bekanta dig med Må bra handen. 

Fill out my online form.

Källa:
Mielen hyvinvointi ja Mielen hyvinvointi -levittämishanke, Keskuspuiston ammattiopisto & MIELI Psykisk Hälsa Finland rf, 01.03.2009 – 30.04.2014
Erkko & Hannukkala 2013, Mielenterveys voimaksi, MIELI Psykisk Hälsa Finland rf

I valet och kvalet

Du fattar varje dag hela tiden beslut som påverkar hur du mår. Dina val visar tydligt vilka som är dina värderingar: vad använder du mest tid på och vilka saker förblir ogjorda. Det är viktigt att fundera över hur de här valen påverkar ditt eget välmående 

Det lönar sig också att stanna upp och fundera över vilka motiv som ligger bakom ens egna val. Dina egna värderingar styr dina val, men ibland gör vi också val på basen av vad andra gör och vad kompisarna tycker, eller helt enkelt av gammal vana. När du gör dina val i livet, baserar de sig alltså på det du själv tycker är rätt och är de förenliga med den väg du vill ta i livet? Använder du tid på sådant som stärker ditt välmående och gör dig på gott humör? Bekanta dig med modellen Valintojen viidakko (finns tillsvidare endast på finska). 

 

Fill out my online form.

Källa:
Erkko & Hannukkala 2013, Mielenterveys voimaksi, MIELI Psykisk Hälsa Finland rf

Sund självkänsla

En sund självkänsla innebär att man känner till och lägger värde på sina egna möjligheter och egenskaper. Det betyder inte att man höjer sig själv ovanom andra. Det betyder att man har en positiv, men samtidigt också en sann bild av vem man är. En sund självkänsla utvecklas i takt med positiva uppväxterfarenheter under barndomen och ungdomsåren. Det är aldrig för sent att stärka sin egen självkänsla. Självkänslan varierar ofta i olika livsskeden och också i olika situationer.   

Tecken på en sund självkänsla är: 

  • en känsla av att man är bra på många saker  
  • självtillit 
  • självuppskattning 
  • att man värdesätter de egenskaper som man har 
  • att man uppfattar sitt eget liv som unikt och viktigt  
  • förmåga att uppskatta andra  
  • att man är socialt flexibel och anpassningsbar 
  • att man agerar på ett självständigt sätt i livet  
  • att man inte är beroende av andras åsikter 

 

Fill out my online form.

Källa:
Erkko & Hannukkala 2013, Mielenterveys voimaksi, MIELI Psykisk Hälsa Finland rf
www.mieli.fi

Känslosam eller känslolös?

Alla känslor är nödvändiga och viktiga för oss. Vi behöver alla sorters känslor. Man skall ändå inte fastna i en känsleller stänga ute sina känslor för att överleva. Det lönar sig att stanna upp, lyssna till och lära sig att känna igen sina egna vanor, tankar och känslor. Det är bra att lära sig att handskas med sina egna känslor.  

Vi behöver emotionella färdigheter i många dagliga situationer. Ibland är de resultatet av långvarig träning, ibland är det färdigheter som vi har lärt oss redan som barn. Man kan ändå utveckla de här färdigheterna genom hela livet och under livets alla olika skeden.  

Du kan ta hjälp av modellen Känslornas väderkvarn (pdf) och fundera på de olika känslorna. 

 

Fill out my online form.

Känslobilder

Emotionella färdigheter utgör en del av den psykiska hälsan och genom övning kan man bli bättre på dem. Det är tillåtet att känna alla känslor och man kan lära sig att uttrycka dem på ett konstruktivt sätt. När du lär dig att känna igen och uttrycka dina egna känslor blir ditt liv rikare, du mår bättre och har lättare att förstå andra människor.  

Det finns alltid känslor inblandade och de är alltid subjektiva; alla känner inte alltid likadant i samma situationer. Det är inte alltid lätt att identifiera sina känslor. Visste du att det ursprungliga syftet med känslor var att hjälpa oss människor att överleva?  

När man förstår vad det är man känner och hur man själv beter sig är det lättare att hantera sina känslor och sitt beteende. När man kan säga högt vad känslan innebär för en själv, är det lättare att förstå både sig själv och andra. När man blir arg kan man till exempel fundera över vad det egentligen var som gjorde en så arg, och om det faktiskt är en så stor och viktig sak att det lönar sig att slösa energi på den.  

Fill out my online form.

Källa:
Erkko & Hannukkala 2013, Mielenterveys voimaksi, MIELI Psykisk Hälsa Finland rf

Sociala nätverk

Ditt sociala nätverk består av de människor som är dig nära och som är en del av ditt liv. Till nätverket hör bl.a. familj, vänner, släktingar, studie- och arbetskamrater. Var och en har ett unikt socialt nätverk och det ändras också under livets gång. Till exempel byts en del av barndomsvännerna ut mot nya när man under studietiden och på jobbet träffar nya människor. Med tiden kommer en del människor oss närmare medan andra igen känns mera avlägsna.  

Det stöd vi får av våra närmaste påverkar hur vi mår. När vi får stöd av folk runt omkring oss är många svårigheter lättare att hantera och komma över. Våra nära och kära utgör en resurs som hjälper oss att överkomma många utmaningar. (Nyytin Elämäntaitokurssi®) 

Fill out my online form.

Trevliga stunder

Vår hjärna reagerar lättare på negativa saker. Det här har varit bra med tanke på människosläktets överlevnad: det är viktigare att lägga märke till faror än att stå och beundra en regnbåge. Därför har vi lätt för att komma ihåg de stunder under dagen då det gick dåligtmedan vi glömmer bort de trevliga stunderna.  

Man behöver inte hela tiden skratta och glädja sig över allting. Det lönar sig ändå att så ofta som möjligt påminna hjärnan om de roliga saker som finns i vardagen. När man övar sig på att lägga märke till de positiva sakerna som händer under en helt vanlig dag känns vardagen bättre. När du förhåller dig positivt till ditt eget liv är det också lättare för dig att komma över problemsituationer.  

 

Fill out my online form.

Avslappning

Oberoende av din livssituation är det viktigt att du lär dig att slappna av mitt bland alla bekymmer och allt som skall göras. Det lönar sig att slappna av eftersom  

  • Det lugnar ner dig inför en nervös situation  
  • Det piggar upp under en hektisk dag  
  • Det hjälper dig att hantera känslor och tankar  
  • Det underlättar insomningen 
  • Pröva någon av tre följande avslappningsmetoder. 

 

A) Snabbavslappningmitt under skol- eller arbetsdagen 

  • r du under dagen känner att allting stressar dig och du går på övervarv skall du prova på att andas lugnt en stund.  
  • Andas djupt. När du andas in skall du föreställa dig att du andas in gott humör. När du andas ut föreställer du dig att stressen strömmar ut ur kroppen tillsammans med utandningen.  
  • Upprepa fem gånger.  
  • Du kan göra den här övningen var som helst och när som helst.  

B) Avslappninginför en situation som gör dig nervös: 

  • Före du slappnar av kan du färdigt tänka på en situation som du vill fokusera på under avslappningen, till exempel ett examenstillfälle. 
  • Slut ögonen. Andas in och ut. Slappna av.  
  • När du har slappnat av skall du föreställa dig att du befinner dig i den situation som du spänner inför.  
  • Gå i tankarna igenom hur situationen fortskrider. Föreställ dig att du är självsäker och avslappnad.  
  • Gå igenom situationen ett par gånger.  
  • När du har gått igenom situationen ett par gånger i tankarna kommer du sedan i verkligheten att ha nytta av den här minnesbilden av hur smidigt du klarade dig. 

 

C) Spänd eller avslappnad?

Under följande övning kan du öva på att känna igen skillnaden mellan att vara spänd och att vara avslappnad.  

  • Sitt på en stol med ben och armar nedåt. 
  • Fyll lungorna med luft.  
  • Spänn hela kroppen.  
  • Andas ut all luft ur lungorna.  
  • Slappna av i hela kroppen. 
  • Lägg märke till skillnaden mellan att vara spänd och att vara avslappnad. 

 

Fill out my online form.

 

Källa:

Nyyti.fi sekä Nyyti ry:n Elämäntaitokurssin opas (Nyytin Elämäntaitokurssi®)